4 ~

Jag följde henne hemåt ungefär en halvtimme.

Mammas enda kommentar om min röda kind var;

’’Har du också fått en boll i ansiktet?’’

Hon var sarkastisk, såklart. Jag såg tankfull ut och svarade;

’’Nej, jag gjorde bara någon förbannad.’’

Hon log åt det, men såg samtidigt lite bekymrad ut. Pappas reaktion var ett höjt ögonbryn och den enkla frågan;

’’Arg flickvän?’’

Jag flinade åt det.

’’Typ.’’ svarade jag med ett lätt skratt.

Den ’arga flickvännen’ i fråga stod vid diskbänken och skar upp grönsaker. Hennes mun var hårt sammanpressad, och hon såg ut som om hon inte kunde bestämma huruvida hon skulle attackera mig med kniven eller börja gråta och springa därifrån.

Jag log mot henne och blinkade med ena ögat. Hon ignorerade mig på ett mycket utstuderat sätt.

Middagen blev en mycket spänd tillställning. Eller, åtminstone för min syster. Våra föräldrar verkade inte märka någonting, utan pratade glatt på om jobbet, skolan osv. Själv hade jag roligt åt min systers bistra ansiktsuttryck. Hon åt så fort hon kunde, och gick från bordet utan att säga ett ord. Pappa följde henne med blicken med höjda ögonbryn.

’’Vad är det med henne?’’ frågade han, halvt som ett konstaterande.

Jag ryckte på axlarna.

’’Vem vet.’’

Mamma suckade och himlade med ögonen.

’’Män.’’ mumlade hon och började samla ihop disken.

Jag och pappa förstod inte riktigt, men bestämde oss för att inte fråga. Kvinnor var komplicerade varelser.

Natt.

Det var något speciellt med natten. Mörkret, tystnaden, det fyllde mig med en känsla som jag inte riktigt kunde sätta ord på. Just den här natten var dock annorlunda. Jag var rastlös, kunde inte sova. Jag kunde vagt höra min systers andetag på andra sidan den tunna väggen, kunde höra hur hon vände sig, frasandet av hennes täcke.

Tillslut gav jag upp. Jag gick upp, gick ut ur mitt rum och in i min systers. Hon låg på sängen, ihopkrupen. Hon hade sparkat av sig täcket, och låg endast klädd i den stora vita t-shirt hon använde som nattlinne. Jag stod stilla i dörröppningen och betraktade henne i flera minuter. Sedan gick jag in, och stängde tyst dörren efter mig. Jag gick långsamt genom rummet, tills jag stod bredvid hennes säng Jag knäböjde och strök henne mjukt över kinden. Hon muttrade något och hennes ögonlock fladdrade lätt. Jag log.

De säger ju att människor är vackrast då de sover. Jag var inte riktigt säker på om jag höll med. Visserligen var hon vackrare än vanligt, om man mäter med vanliga mått, men hon såg för fridfull ut för min smak. Jag rynkade pannan.

Jag flyttade en hårlock från hennes ansikte och kysste henne lätt på pannan.

Lusten var nästan outhärdlig. Men jag kunde inte. Inte då. Om jag väckte henne skulle hon utan tvivel föra oväsen, och då skulle våra föräldrar höra det. Tyvärr var inget av det jag ville göra sådant som hon kunde sova sig igenom.

Det irriterade mig.

Jag kysste henne igenom, på munnen den här gången. Till min förvåning kysste hon tillbaka. Jag drog mig undan och betraktade henne med rynkad panna. Hennes ögon for hit och dit under hennes stängda ögonlock.

Hon drömde.

Jag kunde inte låta bli och le. Jag undrade vem det var som hon kysst i drömmen. Förmodligen hennes kille. Jag kysste henne igen. Den här gången drog hon sig undan.

’’Sluta…’’ mumlade hon, ’’Jag har inte tid… måste gå…’’

Jag skakade irriterat på huvudet.

Jag kysste henne igen. Längs halsen, markerade henne. Hon var min. Jag tänkte inte låta någon annan lägga sina händer på henne. Jag kysste henne på munnen igen, nafsade på hennes läppar. Jag ville bita hål, smaka på hennes blod, men då skulle hon vakna.

Motvilligt drog jag mig undan. Jag fick syn på en bläckpenna på hennes nattduksbord. Jag tog den och drog ned henne tröja. Mellan hennes nakna bröst skrev jag;

Min.

Tre bokstäver. Något hon kunde fasa över nästa morgon.

Jag lade pennan i hennes hand och slöt hennes fingrar om den. Sedan gick jag ut ur rummet utan att kasta en enda blick på henne.

Jag stannade utanför hennes rum, lutade mig mot väggen och blundade, pustade ut. Jag kände mig ganska stolt över att jag inte hade gett efter åt mina egna drifter, samtidigt som jag var irriterad av att inte kunna göra någonting mer.

Jag skakade på huvudet och suckade.

Det skulle bli en lång natt.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0